6.2.1 Emotionell smitta

700000 Facebook-användare placerades i ett experiment som kan ha förändrat sina känslor. Deltagarna gav inte samtycke och studien var inte föremål för tredje part etisk kontroll.

För en vecka i januari 2012, har cirka 700.000 Facebook-användare placeras i ett experiment för att studera emotionell smitta, i vilken utsträckning en persons känslor påverkas av känslor av människor som de interagerar med. Jag har diskuterat detta experiment i kapitel 4, men jag kommer att granska det igen nu. Deltagare i Emotionell smitta experiment sattes in i fyra grupper: a "negativitet reducerad" grupp, för vilka inlägg med negativa ord (t.ex. ledsen) randomiserades blockerades från att visas i nyhetsflödet; en "positivitet reducerad" grupp för vilka inlägg med positiva ord (t.ex. glad) randomiserades blockerad; och två kontrollgrupper. I kontrollen för "negativitet reducerad" grupp, inlägg slumpvis blockeras i samma takt som den "negativitet reducerad" grupp men utan hänsyn till det emotionella innehållet. Kontrollgruppen för den "positivitet reducerad" grupp konstruerades på ett parallellt sätt. Forskarna fann att människor i positivitet reducerade tillstånd används något färre positiva ord och något mer negativa ord, i förhållande till kontrollgrupp. Likaså fann de att människor i negativitet reducerade tillstånd används något mer positiva ord och något färre negativa ord. Således fann forskarna bevis för emotionell smitta (Kramer, Guillory, and Hancock 2014) ; för en mer fullständig diskussion av utformningen och resultaten av försöket, se kapitel 4.

Bara några dagar efter detta dokument publicerades i Proceedings of the National Academy of Sciences, fanns en enorm ramaskri från både forskare och pressen. Upprördhet runt papperet fokuserat på två huvudpunkter: 1) deltagarna inte ge någon samtycke utöver standard Facebook terms-of-tjänster och 2) studien inte hade genomgått tredjeparts etikprövning (Grimmelmann 2015) . De etiska frågor som tas upp i den här debatten orsakade tidskriften att snabbt publicera en sällsynt "redaktionellt uttryck för oro" om etik och etisk granskningsprocess för forskning (Verma 2014) . Under de följande åren, har detta experiment fortsatt att vara en källa till intensiv debatt och oenighet, och kritiken av detta experiment kan ha haft den oavsiktliga effekten av att köra denna typ av forskning in i skuggorna (Meyer 2014) . Det vill säga några har hävdat att företagen inte har slutat att driva dessa typer av experiment, har de bara slutat tala om dem offentligt. Denna debatt kan också leda till skapandet av en etisk granskningsprocess för forskning på Facebook (Hernandez and Seetharaman 2016; Jackman and Kanerva 2016) .