7.2.3 Etik i forskningsdesign

Etik kommer att flytta från en perifer berör en central fråga och kommer därför att bli ett ämne för forskning.

I den digitala tidsåldern blir etiken en alltmer central fråga som formar forskning. Det är, i framtiden kommer vi att kämpa mindre med vad som kan göras och mer med vad som ska göras. När det händer förväntar jag mig att de regleringsbaserade tillvägagångssätten hos socialforskare och datateknikernas ad hoc-tillvägagångssätt kommer att utvecklas mot något som den principbaserade tillvägagångssätt som beskrivs i kapitel 6. Jag förväntar mig också att eftersom etiken blir alltmer central, kommer det att växa som ämne för metodologisk forskning. På ungefär samma sätt som sociala forskare nu ägnar tid och energi till att utveckla nya metoder som möjliggör billigare och mer exakta uppskattningar, förväntar jag mig att vi också kommer att arbeta för att utveckla metoder som är mer etiskt ansvariga. Denna förändring kommer att hända inte bara för att forskarna bryr sig om etik som ett slut, utan också för att de bryr sig om etik som ett sätt att bedriva social forskning.

Ett exempel på denna trend är forskningen om differentiell integritet (Dwork 2008) . Tänk dig att ett sjukhus exempelvis har detaljerade journaler och att forskare vill förstå mönstren i dessa data. Differentiellt privata algoritmer gör det möjligt för forskare att lära sig om aggregerade mönster (t.ex. personer som röker är mer benägna att få cancer) samtidigt som risken för att lära sig något om egenskaperna hos en viss individ minimeras. Utvecklingen av dessa integritetsbevarande algoritmer har blivit ett aktivt forskningsområde; se Dwork and Roth (2014) för en boklängdsbehandling. Differentiell integritet är ett exempel på att forskarutbildningen tar en etisk utmaning, gör det till ett forskningsprojekt och sedan gör framsteg på det. Detta är ett mönster som jag tror vi kommer alltmer att se inom andra områden av social forskning.

Eftersom forskarnas makt, ofta i samarbete med företag och regeringar, fortsätter att växa, blir det allt svårare att undvika komplexa etiska problem. Det har varit min upplevelse att många samhällsvetenskapliga forskare och datavetenskapare ser dessa etiska problem som en träsk att undvikas. Men jag tror att undvikandet blir alltmer ohållbart som en strategi. Vi som samhälle kan hantera dessa problem om vi hoppar in och tar itu med dem med den kreativitet och ansträngning som vi tillämpar på andra forskningsproblem.